Det är något som hände..



Bruka inte snacka om "känslor" så mycket i min blogg. Tänker egentligen inte göra det nu heller, eller kanske lite. Men mycket pytte lite isåfall.

Ni som följer min lilla bloggish minns kanske att jag var i Timrå från första 1 maj till den 14 maj.
Åkte ner för jag orkade inte mer här uppe. Eller ja, det kändes så då. Jag kände mig knäckt och svag!
Som någon hade hugt mig rakt i hjärtat, och som det bara gick saktare och saktare innan hjärtat slutade slå!
Som tur var så slutade inte mitt hjärta slå, :) även fast det kändes som de skulle göra det.
Jag hade vänner som fanns för mig. En mamma som öppnade dörren för mig när jag kom hem till hon! Jag fick den tid jag behövde. Gråta dom tårarna som behövde komma ut, tillbringa några timmars telefonsamtal för allt skulle kännas bättre, jag hade allt för att känna tröst. Men besvikelsen och knivhuget fanns kvar.
Dag efter dag som gick insåg jag mer,, FAN skärpning! This is not Louise.
Jag kände mer ilska till sist och stark nog för att återvända. Det hände något, men vad?
Vad gjorde du med mig?...





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0